Imorgon ska vi på begravning, inget man precis ser framemot, men så är tyvärr livets gång...alla ska vi den vägen vandra..eller hur man nu brukar säga...

Tur att vi två dagar senare har farsdag, min kära ska ju fira sin allra första farsdag och jag kan säga att han är mäkta stolt över det, även om han inte riktigt vill erkänna det;)
Så vi får väl se till att hitta på något speciellt!

Tjing pling!